24 aug 2014

den mörka ängeln

Den mörka ängeln (mp3-bok)

I somras läste och lyssnade jag på två av Mari Jungstedts deckare om kommissarie Knutas på Gotland och eftersom de funkar som avkoppling valde jag att lyssna på ännu en. Jag hoppade lite bakåt i serien och lyssnade på Den mörka ängeln och den var väl rätt ok, men det har nu gått några dagar sedan jag lyssnade klart på den och faktum är att jag inte minns så mycket av den. Antingen är den lite sämre än de två andra jag nyligen läste/lyssnade på, Det fjärde offret och Den sista akten, eller så är det jag som överdoserat Jungstedt.

Det jag minns av handlingen är att ett nytt konferenscenter i Visby ska invigas och medan Gotlands kändisar, inklusive kommissarie Knutas, minglar och dricker drinkar på övervåningen mördas festfixaren på nedervåningen. Det skall visa sig vara ett giftmord och när utredningen rullar igång står det klart att fel person mördats. Drinken med giftet var menat åt en kvinna med ett speciellt förhållande till sina vuxna barn och barnen blir också en del av utredningen. Utöver det finns det en del sidospår som jag liksom tycks ha raderat ur minnet. Konstigt hur snabbt man kan glömma handlingen i en bok! 

Jag skulle inte rekommendera den här boken om man bara skall läsa någon enstaka bok i den här deckarserien. Vill man läsa hela Knutas-serien är den förstås ett måste, men hoppar man lite som jag för det mesta gör i serier kan man hoppa över Den mörka ängeln tycker jag.   

20 aug 2014

saved by the ... ljudbok!


Denna bokbloggare har lite mycket i huvudet just nu och svårt att fokusera på läsning och därför utbrister jag i ett "tack och lov för ljudböcker!". Skulle bli alldeles förtvivlad om jag inte på något sätt fick mig en bok till livs. Ok, det blir mycket deckare för det är böcker som funkar för mig att lyssna på när det är mycket annat runt omkring, men snart ska jag våga mig på annan litteratur och bara jag landat helt i jobbet (eller ja, kommit in i det något så när) hittar jag förhoppningsvis läslusten också. Jag har en trave böcker bredvid sängen som jag längtar efter att orka ta mig an. 

Hav förtröstan, bloggbohemen är snart en läsande människa igen! :)

17 aug 2014

en liten boklista

Det här med enkäter och listor är ju svårt att motstå och när jag hittade denna hos Bokföring enligt Monika kunde jag som vanligt inte motstå att besvara den.

Första vuxenboken jag läste och verkligen gillade
Den frågan är ju nästan omöjlig att svara på eftersom jag började läsa vuxenböcker när jag var typ tretton år (hoppade över ungdomsböckerna av någon anledning), men precis som Monika minns jag att jag tidigt läste och faktiskt älskade På stranden av Nevil Shute. Annars var det säkert någon bok av Jackie Collins, Margaret Pemberton eller liknande författare som fångade mig. 


Bok som förändrat mitt liv mest
Jag skulle nog vilja säga att läsningen i sig och att upptäcka hur mycket jag älskar att läsa är det som förändrat mitt liv, inte en särskilt bok. Jag har älskat att läsa ända sedan jag lärde mig läsa i ettan på lågstadiet.

Bok jag tycker är överskattad
Män som hatar kvinnor av Stieg Larsson. 

Författare vars böcker jag försöker gilla men inte lyckas med
Carlos Ruiz Safon. Jag har gjort ett par seriösa försök med Vindens skugga och läst några sidor i Himlens fånge. Det är verkligen inte böcker för mig. 

Klassiker jag hävdar att jag läst men aldrig tagit mig igenom
Jag har aldrig läst ut hela Brott och straff av Dostojevskij, men å andra sidan brukar jag säga att jag tyckte den var hemskt jobbig och att jag aldrig läste de hundra sista sidorna. 

Författare vars böcker är underskattade
Det där är ju mycket en fråga om personlig smak och just nu kommer jag inte på någon författare som jag tycker är generellt underskattad av den breda massan.

Jobbigaste bok jag läst
Jobbig som i omöjlig att ta sig igenom? Ja, då har vi ju Brott och straff som nämndes ovan, men också Anna Karenina av Tolstoj. Jag har helt enkelt väldigt svårt för de klassiska ryssarna. Jobbig som i obehagligt innehåll som jag önskar inte vore "en sann berättelse"? Bakom stängda dörrar av Agneta Cras. En fruktansvärd berättelse om övergrepp och incest. 

Läser helst
Romaner som inte ingår i en serie. 

Önskar att jag läste mer
Egentligen inget eftersom läsningen ska vara luststyrd enligt mig, men ibland gör jag försök att läsa mer världslitteratur så det får bli mitt svar. 

Bästa barnboksförfattaren
Jag har faktiskt ingen koll alls på barnboksförfattare så jag passar. 

Gillar jag inte längre som jag gillade förut
I sena tonåren hade jag en period då jag tyckte om att läsa historiska romaner. Det lockar mig nästan inte alls längre, och de böcker som jag läst med en handling förlagd till någon epok före sent 1800-tal de senaste åren är lätträknade. 

Roligaste bok
Ja, här måste det nog bli En man som heter Ove av Fredrik Backman. Den är så rolig och samtidigt så sorglig och jag fullkomligt älskade den och älskar den fortfarande. 

Bok som berört mig mest
Inte en aning. Det finns ju böcker som berör när man läser dem, men som man knappt minns några år senare. En av nackdelarna med att läsa många böcker under livet. 

Recensera din senast lästa bok
Jag är lite lat nu och hänvisar till mitt inlägg om två av böckerna i Viveka Stens deckarserie om Sandhamn.

14 aug 2014

två gånger sandhamn

I natt är du död (ljudbok)   I stundens hetta (ljudbok)

Deckartemat på ljudbokslyssnandet har fortsatt under de senaste veckorna och jag har lyssnat på ytterligare två av Viveka Stens böcker som utspelar sig på Sandhamn. I båda böckerna,  I natt är du död och I stundens hetta är det polisen Thomas Andreasson som utreder det aktuella mordet och hans barndomskompis Nora, med hus på Sandhamn, bistår honom på olika sätt med tips under utredningen.

I boken I natt är du död kretsar berättelsen kring kustjägare och deras utbildning under 70-talet. Först hittas en ung student död i sin lägenhet och allt tyder på självmord, men mamman vägrar tro på det och Thomas Andreasson släpper inte heller dödsfallet så lättvindigt och snart skall fler hittas döda och nutiden hänger ihop med dåtiden (igen ...). Nora återhämtar sig från skilsmässan och hjälper Thomas genom att ta reda på hemligheter om kustjägarutbildningen på grannön Korsö. Hon börjar också dejta den man som hyr hennes gamla hus på Sandhamn, själv har hon flyttat in i det större huset som hon ärvt efter en av öborna. Jag tyckte den här boken var rätt seg och allt det där med militären, värnplikt och gamla kustjägare som hänger ihop och hjälper varandra genom livet på olika sätt känns ... tråkigt. Boken hade vunnit på att vara lite kortare och jag hade gärna läst/hört lite mindre om Nora och hennes privatliv.

I stundens hetta har lite bättre tempo och inte heller är det uppbyggt på två parallellberättelser från olika tidsepoker. Skönt! Det är midsommar i Sandhamn och ön är full med turister och midsommarfirare. Inte minst är det ungdomar från Stockholm som kommit till ön för att festa och för en av dem slutar det illa (kan knappast räknas som en spoiler väl?) och Thomas och hans kollegor får lägga pussel med knapphändiga vittnesmål från ungdomar som inte vill tjalla på varandra eller skydda sig själva. Nora har inlett en relation med sin hyresgäst men när hans dotter försvinner på midsommarnatten och inte går att få tag på förändras allt.

Nu har jag läst och lyssnat på fyra av deckarna med Thomas och Nora i huvudrollerna och jag börjar känna mig riktigt trött på Nora. Hon är så beroende av uppmärksamhet, stöd och bekräftelse hela tiden. Jag blir irriterad på henne. Hela hennes roll i böckerna känns också uttjatad och jag finner det smått osannolikt att polisen så ofta skulle använda en kompis till en polisman som informationskälla i en brottsutredning. Jo, jag vet det är skillnad på böcker och verklighet, men ändå ... Thomas är en ganska blek figur som mest åker mellan polishuset, Sandhamn och sin stuga på Harö och nu har blivit pappa till en liten flicka. En litterär figurer jag inte känner något alls för egentligen. Sandhamnsdeckarna fungerar relativt väl som rent slölyssnande, men mer än en bok åt gången rekommenderas inte.

12 aug 2014

bokligt hösttecken

Förutom att regn och sjunkande temperatur (ja, jag jublar!) är säkra hösttecken är ett lika säkert tecken på att hösten är i antågande att rec.exen börjar komma. Idag kom höstens två första rec.ex och extra roligt var att få en inbunden bok i postlådan. Men, e-bok är inte fel det heller eftersom jag faktiskt sagt till förlagen att det går lika bra med e-bok som med inbunden. Skam den som ger sig liksom - förr eller senare skall jag också lära mig att älska att läsa e-bok på mobilen! :)

Vilka böcker var det då som kom? Jo, Du försvinner av Christian Jungersen och Mrs Sinclairs resväska av Louise Walters. Ska bli skönt att läsa något annat än deckare nu.

Omslagsbild: Du försvinner     

9 aug 2014

hurra, hurra för tove idag!



Idag skulle Tove Jansson ha fyllt hundra år och självklart är det många av oss bokbloggar som uppmärksammar detta. Det finns t ex ett bloggmaraton anordnat av Bokbabbel där en rad olika bokbloggare publicerar inlägg under dagen. Kul idé och jag kommer absolut att titta in hos de olika bloggarna.

Min egen relation till Tove Jansson består mest av Mumintrollen, som för de flesta andra gissar jag. På min lågstadieskola fanns ett litet bibliotek inne i musiksalen och jag minns exakt vart muminböckerna stod. Jag föll för framsidan på böckerna och läste flera av dem så snart jag var tillräckligt bra på att läsa. Kanske var det i trean? Sedan  sändes den japanska tecknade versionen av Mumintrollen på tv och den såg jag också och tyckte om, men så här i efterhand kan jag tänka att den egentligen är alldeles för tillrättalagd och anpassad till barn. De svarta stråken och vemodet som är så framträdande i böckerna hade skalats bort och serien var nog lite för glättig.

När jag som ntittonåring läste litteraturvetenskap och kom  fram till kursen som innehöll utvald barnlitteratur insåg jag att Mumintrollen är vuxenböcker. Pappan och havet blev ögonöppnaren och jag älskade den boken med det psykologiska djupet (hej, Jung!) och efter det läste jag också om någon mer av böckerna (minns inte vilken) och tog Mårran till mitt hjärta. Skulle nog nästan vilja säga att Mårran är min favorit bland figurerna i Mumindalen. Jag läste om Pappan och havet igen för ett par tre år sedan. Då hade jag genomgått min egen trettioårskris och Muminpappan kom mig ännu närmare. Tänker att den boken borde jag fortsätta att läsa om med jämna mellanrum under livet, för jag tror den växer och är en bok som blir bättre och läsupplevelsen lite annorlunda hela tid ju längre livet går och livserfarenheterna blir fler. Tove Janssons böcker kanske inte bara borde stå på barnavdelningen, kanske är det dags för landets bibliotek att ställa några ex på vuxenhyllan också?

Pappan och havet  

7 aug 2014

jag minns den ljuva tiden ...

... jag minns den som igår, när läslusten och friden, tätt följde mina spår ...
 

Semestern är över. Hjärnan är fylld av ny information, nya intryck och nya regelverk att sätta mig in i. Nya jobbet gör mig trött så här i början, men jag tror att det är ett roligt jobb och att jag kommer att trivas när jag kommit in i det lite mer. Från och med nästa vecka får jag dessutom ytterligare ett uppdrag så nu blir det tre arbetsplatser, två yrken (SYV + lärare) och en liten vilsen bloggbohem som ska jobba heltid för första gången sedan 2009. Hej å hå! :)

Jag hoppas finna lite ro i helgen för jag längtar så efter att hitta det där sköna läsflytet som hållit sig borta hela sommaren. Sneglar lite på boktraven bredvid sängen och tror mig ha rätta boken för en flera timmar lång läsflykt i helgen. Hoppas! 

4 aug 2014

kvinna 22

Kvinna 22 (e-bok)

På baksidan låter det här som en perfekt bok för mig. Mitt-i-livet-kris, forskningsprojekt om äktenskap i vår tid och anonymt besvarade frågor som lockar fram huvudpersonen Alices behov av att vara öppen och ärlig. Hon går med i projektet hon fått nys om via mejlen och tilldelas det slumpvis utvalda numret 22. Hennes kontakt vid universitetet som genomför studien är Forskare 101. Alice känner sig tvungen att mejla Forskare 101 och förklarar ett av svaren i sitt formulär och där startar en mejlkorrespondens som leder fram till att Alice, eller Kvinna 22, finner sig attraherad av den anonyma forskaren.

Jag var inte riktigt beredd på att boken skulle vara uppbyggd till så stor del på deras mejl, på svaren Alice avger i formuläret (frågorna får vi gissa oss till för de finns inte med, men är oftast relativt uppenbara) och på facebook-inlägg med tillhörande kommenterar. För mig blir det inget flyt alls i läsningen och det fragmentariska sätt boken är uppbyggd på passar mig inte alls. Faktum är att jag bara känner "suck" och konstaterar att jag föredrar en berättelsen som är mer sammanhängande i uppbyggnaden. Kalla mig gärna konservativ, men Kvinna 22 av Melanie Gideon var verkligen inte min kopp te.

(Rec.ex från Forum)

2 aug 2014

i grunden utan skuld

I grunden utan skuld (ljudbok)

Fortsätter lyssna på deckare och valde den här gången I grunden utan skuld av Viveca Sten. Jag måste säga att det här är en bok där jag hela tiden glömmer bort att det är en kriminalroman jag lyssnar på. Anledningen är att det finns två parallellberättelser och den som utspelar under sent 1920-tal och där vi får möta pojken Thorwald är den som verkligen fångar mig och det är inte en berättelse om brott. Det är snarare en berättelse om det hårda livet i skärgården och vad som händer med en familj och en son när faderns vredesutbrott och märkliga trosuppfattning får dem att leva i skräck och det är ständigt bara en tidsfråga innan Thorwald skall bestraffas nästa gång. Fadern, Gottfrid, är en grym man som jag saknar all sympati för.

Nutidsberättelsen låter oss möta Stens kriminalinspektör Thomas Andreasson vid Nackapolisen. Han har under hösten deltagit i sökandet efter en försvunnen ung kvinna som aldrig hittades och antogs ha drunknat. Hans barndomsvän Nora, som har sommarhus på Sandhamn, har tagit med sig barnen och åkt ut till ön mitt i vintern efter att ha upptäckt att hennes man varit otrogen. Barnen hittar en kroppsdel i skogen och den visar sig tillhöra den försvunna unga kvinnan. Det som tidigare varit ett försvinnande är nu ett mord och ledtrådarna om vem som är mördaren är få.

Som ljudbok fungerade den här boken riktigt bra. Det finns dock en sak som irriterar mig en aning och det gäller inte bara den här boken. När det finns två parallellhandlingar och den ena utspelar sig i dåtid och den andra i nutid är det rätt självklart att dessa skall vävas samman. På så sätt vet man att det kommer att röra sig om gamla oförrätter och det får mig att emellanåt bara fokusera på vad som är kopplingen mellan då och nu. Lite synd för det förtar en del av bokens spänning. När det gäller just den här boken hade jag dessutom gärna läst en roman bara om Thorwald, hans liv och vad som hände med hans stora kärlek Karolina. Nu är det en helt ok deckare som Viveca Sten har skrivit, men oj, vilken bra familjeskildring och kärlekshistoria det hade kunnat bli!

31 jul 2014

sjunker ner i soffhörnet


Första läsestunden i nya bostadens soffhörn (Ektorp, vad annars?), som trivsamt nog har samma läslampa som jag har i min ordinarie bostad. Jag beger mig ut på en litterär resa till Irland tillsammans med en för mig ny författarbekantskap - M J Hyland. Boken Inga fler lögner var nominerad till Bookerpriset 2006 och gavs ut på svenska 2007. Jag hoppas att detta är ett riktigt reakorgsfynd! 

29 jul 2014

mot nya äventyr



Imorgon är det dags. Jag lämnar Småland och blir tillfällig västkustbo i fem månader, får se vad jag tycker om det och om det första steget mot en ny yrkesbana. Livet är möjligt att förändra och det gillar jag skarpt även om jag just nu darrar lite av nervositet också. Det hör väl till gissar jag. Väskor skall packas med kläder idag och en möblerad andrahandslägenhet skall bli mitt hem fram till nyår. Inte utan att jag känner mig som tjugo år igen, fast då hade jag i och för sig egen lägenhet med förstahandskontrakt så detta får kanske ses som en försenad revolt eller något. :)

Kanske blir det inte så mycket läst de närmst veckorna, vilket i så fall bara skulle vara en fortsättning på sommarens lässvacka, men jag skall försöka hålla bloggen uppdaterad trots allt och förhoppningsvis löser sig internetfrågan snabbt när jag väl är på plats.

Mot nya äventyr, som älsklingen säger!

27 jul 2014

bibliotekskramare



Saker boknördar gör: kollar upp var biblioteket i nya (tillfälliga) bostadsorten ligger och vilka öppettider som gäller. Blev lite extra glad när jag såg på hemsidan att det är öppet på lördagar till kl. 14.00. Då hinner jag med både sovmorgon och biblioteksbesök. Perfekt!  En boklös helg vore ju rena skräcken och tänk om jag läser ut sista boken på fredag kväll, liksom. Ni fattar paniken! Avståndet till biblioteket är också befriande kort, drygt 800 m, fast jag räknar med att det finns en genväg som inte syns på kartan så kanske är det bara 600 m. Det kan jag leva med! :)

26 jul 2014

medan mörkret faller

Medan mörkret faller (mp3-bok)

Det här är en bok jag troligen hade missat om inte och dagarna går ... hade bloggat om den. En typiskt omslaget ser inte lockande ut-diss från min sida, men det är ju tur att andra bloggare bortser från sådant och ger bra tips.

Jag har läst en del deckare under åren och stött på ett och annat motbjudande mord, men Anna Lihammers Medan mörkret faller har en inledning med ett mord som är riktigt, riktigt osmakligt. Jag blir dock inte avskräckt från vidare lyssning för det är mitt i sin ruskighet välskrivet och jag blir genast engagerad i boken. Året är 1934 och samhällsförändringar pågår i såväl Sverige som Europa. En del av bokens personer har varit tvungna att lämna det Berlin de älskat och åter bosätta sig i Sverige, medvetna om att allt är förändrat för evigt. I Sverige vinner rasbiologerna mark och deras steriliseringsplaner väntar på att klubbas igenom i riksdagen. Skillnaderna mellan fattig och rik är stor på alla sätt och akademikerna i Uppsala tycks anse sig ha en särställning. Boken utspelar sig i Stockholm och Uppsala och rör sig mellan polisernas arbete, lett av Carl Hell, och akademikernas egenartade värld. Hell är en intressant figur som jag hoppas vi får fortsätta följa, inte minst för att han så fräckt undanber sig sina manliga kollegors hjälp under utredningen och istället utser polissyster Maria Gustavsson till sin assistent. För mig var yrket polissyster okänt, så jag googlade mig till att det var en befattning som kvinnor kunde ha innan polisyrket öppnades för kvinnor 1954. De hade inte samma befogenheter som männen utan deras uppgift var att ta hand om kvinnor och barn som befann sig hos polisen av olika skäl.

Boken är en skicklig mix av historisk fakta och samhällsporträtt med ett levande persongalleri och de platta karaktärer som ibland dyker upp i böcker lyser här med sin frånvaro vilket förstås gör mig mycket glad. Jag tycker att det här är en ovanligt lyckad deckardebut och hoppas som sagt på fler böcker om kommissarie Hell, eller åtminstone fler böcker av Anna Lihammer.

24 jul 2014

amerikauret

Amerikauret (pocket)

Vissa litterära figurer blir som gamla bekanta och Bricken är verkligen en sådan. En kär gammal vän och jag tycker så mycket om Vibeke Olssons litterära figur och att få följa hennes liv under sent 1800-tal i en hel bokserie fungerar verkligen bra. I Amerikauret har Bricken blivit 30 år och hon väntar sitt sjunde barn tillsammans med sin man Natan. Både är de märkta av det slitsamma livet som kolare vid sågverket, men de är ändå vid gott mod och visst finns det kärlek mellan dem. De får dock sin beskärda del av sorger under bokens gång och för att klara sig ekonomiskt har Bricken kostkarlar som betalar för att att få lagad mat hemma hos Bricken och hennes familj. En källa till oro för Bricken är att äldste sonen, Nikanor, uppmärksammats av magistern som vill att Nikanor skall få möjlighet att studerar vidare. Det är helt främmande för Bricken och hon tycker att det närmast är befängt att sonen skall studera när han kan jobba. I Brickens värld är att vara arbetssam det finaste en människa kan vara, men hennes make blir stolt över sonen och skryter för de andra på sågverket. Skall Bricken förlora sin son till studier är en bokens stora frågor. Om jag blir irriterad på hennes inställning? Självklart! Men låt oss nu komma ihåg att även idag finns det en skillnad mellan hur man ser på studier i olika samhällsklasser.

I Amerikauret blir det en del tillbakablickar, men jag tycker inte alls att det stör. Bricken har ändå blivit så pass gammal att hon kan se tillbaka på sitt liv och har en hel del minnen som berör både henne privat och de samhällsförändringar som är på gång runt förra sekelskiftet. Dessutom har Olsson har vävt in tillbakablickarna naturligt i berättelsen så att de blir en del av berättelsen och tillför något. Jag blir lite förvirrad av alla olika yrkestitlar vid sågverket, för även om jag läst alla böcker i serien så går det så pass långt emellan att jag inte minns från första boken vad yrken innebär. En yrkesförteckning längst bak hade jag gärna sett. Fast, det är bara en petitess. Läsningen flyter på bra även utan den listan och faktum är att det bara var ett nöje att åter få besöka Svartvik.