30 nov. 2014

allt går sönder

Sista dagen på årets Tre på tre-utmaning och jag lyckades läsa ut den sista av mina utmaningsböcker så här alldeles i sista stund. Kände liksom pressen! Därför har jag ägnat dagen åt en modern klassiker, Allt går sönder av Chinua Achebe.

Allt går sönder (pocket)

Det här är en bok som handlar om krocken mellan igbosamhället och de kristna missionärerna i slutet av 1800-talet, men det är lika mycket en bok som beskriver ett fungerande samhälle som slås sönder av de vita. Precis som titeln säger - allt går sönder.

Inledningsvis är det dock en bok som handlar om mannen Okonkwo, hans familj och de andra byborna i den lilla igbobyn i Nigeria.Vi får ta del av deras berättelser, deras kollektiva samhällssystem, deras religiösa system och deras rättstänk. Jag sympatiserar inte alltid med deras sätt att leva och skipa rättvisa, men det är ett strukturerat samhälle med tydliga lagar och sociala koder, något kolonialmakterna vägrade inse. Okonkwo är en ansedd man i byn. men förlorar sin ställning när han bryter mot samhällets regler. Han tvingas flytta till sin moders by under sju år och när han återvänder till sin egen by har missionärerna kommit och värvat medlemmar till sin kyrka. Allt har förändrats, gått sönder.

Jag trodde att det här skulle vara en tung bok att läsa, men det är det inte alls. Den är snarast lättläst. Personligen är jag mer förtjust i själva temat och inblicken i den förkoloniala samhället i Nigeria än av skildringen av Okonkwo och hans liv. Så klart att de är beroende av varandra, men det är samhälls- och religionsbeskrivningar som engagerar mig mest. Det är lätt att säga att jag lika gärna hade kunnat läsa mig till detta i en faktabok, men det är inte sant. Jag läser i princip aldrig facklitteratur frivilligt. Skönlitteraturen är dessutom den litterära form som ger fakta liv och jag är därför tacksam för att man kan lära sig så mycket genom att läsa romaner. Den passage i boken som jag tyckte allra bäst om är när Akunna, en bybo, talar om Gud med Mr Brown, den första missionären, och det blir tydligt hur lika olika gudsuppfattningar kan vara trots att de på ytan verkar vara en milsvid skillnad. Kanske är det den gamla religionsläraren i mig som gör att det är just detta som jag fastnar allra mest för. :)

2 kommentarer:

  1. Klassikernas klassiker när man kommer till afrikansk litteratur. Kul att du gillade, jag är en sån som rekommenderar den till alla, hela tiden!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag tycker mig ha sett att du tipsat om den någon gång, ja. :) Jag tyckte den var bra och hade sina poänger, men någon topp tio-favorit blev den inte tyvärr. (Om det nu ens är möjligt att ha en topp tio-lista på lästa böcker!)

      Radera

Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.