5 jan. 2017

djävulsdoften

Djävulsdoften

Årets första bok blev tyvärr en riktig besvikelse. Jag har följt Mons Kallentofts serie om Malin Fors ända från första boken, Midvinterblod, och även om inte alla böcker varit superbra, och även om jag stört med på de kursiverade viskningarna, har jag alltid gillat Malin. I Djävulsdoften har Malin lämnat polisjobbet i Linköping och placerats på ambassaden i Bangkok och allt blir bara fel. Både för Malin och för mig som ljudbokslyssnare.

Malins alkoholproblem har eskalerat sedan hon kom till Bangkok. Vi möter i den här boken en alkoholist som konstant tänker på alkohol och skakar av abstinens om hon inte får påfyllning med täta mellanrum. Jag vet att Kallentoft tidigare drivit en del läsare till vansinne med sitt ihärdiga väderrapporterande, men det hade jag inga större problem med. Alkoholtjatet tröttar dock ut mig och får mig faktiskt att överväga vid ett flertal tillfällen att inte lyssna klart på boken. Jag förstår mycket väl att en alkoholist mitt i Bangkoks digra utbud av barer har öl och sprit på hjärnan mest hela tiden, men som läsare fattar jag det utan påminnelse var tredje minut. Om Malin inte nojjar över spriten så är det över den manliga prostituerade hon anlitar för att stilla sina fysiska begär. Hon inbillar sig att det är kärlek, försöker låtsas som att hon inte betalar för hans tjänster och även det blir bara så otroligt uttjatat. Jag tycker dessutom att Kallentoft lite duckar för problematiken kring prostitutionen på ett sätt han inte hade kommit undan med om Malin varit en man. För mig är det inte mindre fel, mindre problematiskt eller mindre sjaskigt när en kvinna anlitar prostituerade och Kallentoft hade kunnat göra mer av detta.

Det finns en mordhistoria i boken förstås. Malin utreder i samarbete med den thailändska polisen, där en kvinnlig polis som är Malins vän jobbar, ett mord på en svensk kvinna. Det skall visa sig att hon haft en del skumraskaffärer för sig och fler än hon faller offer för mördaren innan boken är slut. Jag vet inte om jag tycker deckargåtan är särskilt intressant, den försvinner liksom där i alkohol- och sexdimman och för första gången tycker jag inte om Malin. Känner att jag är klar med Malin. Vi får se om den känslan håller i sig när nästa bok kommer.

2 kommentarer:

  1. Å så trist det låter! Jag tycker Malin borde ha stannat i Linköping... Ingen bok för mig antagligen.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det var klart bättre när Malin var i Linköping. Den här boken kan du verkligen hoppa över.

      Radera